Wilma - mattes fina tjej

Under kennellägret vi var iväg på onsdag till söndag så fanns det en fysioterapeut som - om man ville - kände över alla hundarna. Björn har ju gått med Wilma hos en hundmassör ett tag på grund av att hon är stel i sina lårmuskler. När vi fick henne igenom känd på lägret så visade hon kraftig smärta vid 3-4 ryggkotan........och hon rekommenderade oss att röntga henne så snart som möjligt....

Idag var vi hos veterinären - det har varit jobbiga dagar sedan lägret med mycket tankar, funderingar och tårar..... - men röntgen- plåtarna visade inget på ryggen. Däremot kunde man se något på plåten i magen som veterinären inte riktigt kunde svara på vad det var. Hon trodde nog egentligen inte att det var något farligt, men ville ändå att vi skulle göra ultraljud....

Så på fredag bär det av igen till en annan veterinär för utraljud.....

Så nu har man några dagar till framför sig och oro och funderingar

Jag var ganska säker på att vi inte skulle ha Wilma med oss hem idag, men det hade vi och jag är så glad och lättad över att det inte var något i ryggen - nu hoppas jag bara på att det som syntes på röntgenplåten bara är en urinblåsa eller magsäck som har hamnat lite fel eller att vad det än är så kan man ta bort det eller göra något åt det.

Det är svårt när man ställs inför något sådant här - självklart vill man inte att ens hund ska ha ont, samtidigt som man har svårt att tänka sig ett liv utan dom. Det är först då man förstår hur mycket dom faktisk betyder för en.

Wilma - mattes fina tjej......